Tradition, kultur och kunskaps- överföring

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi

Tradition, kultur och kunskapsöverföring En studie om användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser bland personer med polsk bakgrund boende i Stockholmsregionen

Ida Edelman

Examensarbete avancerad nivå Geografi, 15 hp

GA 18 2013

Förord Denna uppsats utgör Ida Edelmans examensarbete i Geografi på avancerad nivå vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare har varit Annika Dahlberg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examinator för examensarbetet har varit Bo Eknert, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Författaren är ensam ansvarig för uppsatsens innehåll.

Stockholm, den 10 juni 2013

Lars-Ove Westerberg Studierektor

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbana människa använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas i forskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP har belysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap som traderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad de betyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är det gruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts. Studien är indelad i tre huvudteman: (1) Vad som plockas, hur mycket och varför? (2) Den kulturella betydelsen och tradition (3) Kunskapsöverföring till nästa generation. Både kvantitativ liksom kvalitativ metod har använts, detta i form av en enkätundersökning samt ett antal intervjuer. Kunskap om hur människor använder sig av tätortsnära naturområden är viktig för att kunna fatta goda beslut inom bland annat stadsplanering och skogsutveckling. Studien har visat att främst svampplockning är av stor kulturell betydelse för många i gruppen PPBS, men att vanorna varierat på olika platser och tider i livet. Traditionen att plocka och kunskaperna knutna till detta förs till viss mån vidare mellan generationer och kommer troligtvis fortskrida även i framtiden. Dels som rekreationsaktivitet men kanske även inom en ”ny” trend av självhushållning och rena råvaror. Studien visar även att vistelse i skogsområden, för allmän rekreation eller svamp- och bärplockning, är en populär och viktig aktivitet för människor i gruppen.

Nyckelord Skog, NTFP, svamp, bär, tradition, traditionella kunskaper, identitet, kultur, polska invandrare

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Ida Edelman

Innehållsförteckning Inledning................................................................................................. 1 Syfte och frågeställningar .................................................................................... 2 Projektets upplägg.............................................................................................. 3

Metod ...................................................................................................... 3 Metodval och datainsamling ................................................................................. 3 Urval ................................................................................................................ 4 Enkätundersökning ............................................................................................. 5 Intervjuer .......................................................................................................... 6 Metod- och källkritik ........................................................................................... 7

Bakgrund och tidigare forskning ............................................................. 8 Centrala begrepp ...............................................................................................13

Resultat ................................................................................................. 15 Enkätrespondenter ............................................................................................15 Tema 1: Vad som plockas, hur mycket och varför? ...............................................16 Sociala faktorer ..............................................................................................16 Materiella faktorer ..........................................................................................18 Olika arter .....................................................................................................19 Mängd svamp och bär som plockas ...................................................................20 Plockningsområden .........................................................................................20 Vad görs med skörden? ...................................................................................21 Tema 2: Kulturell betydelse och tradition .............................................................22 Orsaker till att plocka svamp och bär ................................................................22 Orsaker att inte plocka ....................................................................................23 Förändring över tid av svamp- och bärplockningsvanor .......................................24 Skillnader och likheter i plockningsmöjligheter och vanor ....................................25 Kulturell identitet............................................................................................28 Svamp- och bärplockning som traditon .............................................................29 Tema 3: Kunskapsöverföring..............................................................................30 Hur kunskaperna förvärvats .............................................................................30 Betydelsen av kunskapen idag .........................................................................31 Överföring av kunskap och tradition .................................................................33

Diskussion ............................................................................................. 34 Tema 1: Vad som plockas, hur mycket och varför? ................................................34 Tema 2: Kulturell betydelse och tradition .............................................................36 Tema 3: Kunskapsöverföring ..............................................................................38

Slutsats ................................................................................................. 41 Referenslista ......................................................................................... 42 Bilagor................................................................................................... 45

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Inledning Människor över hela världen skördar och använder sig av skogens olika resurser och tjänster, men motiven och metoderna varierar (Sills et al., 2011). Insamlandet av skogens ätliga produkter kan utgöra en del av människors överlevnad, vara en ekonomisk eller kostmässig komplettering i hushållet, användas som medicin eller för att underhålla kulturella- och familjetraditioner (se bl.a. Shackleton et al., 2011). Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbana människa använder sig av skogens ätliga resurser. Svamp och bär är troligtvis de vanligaste använda ätliga resurserna i svenska skogar och studien begränsar sig därför till dessa produkter. Svampoch bärplockning kommer belysas ur ett kulturellt och traditionsbärande perspektiv, där frågor ställs kring den kulturella betydelsen av aktiviteten liksom om och hur kunskap traderats mellan generationer. Hur har vanor förändrats över tid och rum och vidareförmedlas de till nästa generation? Det är gruppen personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som undersöks i studien. Förkortningen PPBS kommer fortsättningsvis att användas och i den inkluderas både personer som invandrat från Polen till Sverige (1:a generationens invandrare) samt deras barn, som oftast är födda i Sverige (2:a generationens invandrare). Gruppen har valts för att avgränsa studien, men även för att denna grupp kan vara särskilt intressant i detta sammanhang. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och aktuell forskning (Johansson, 2006) visar på vikten av att uppmärksamma och förstå hur olika invandrargrupper uppfattar och nyttjar naturen. I Polen finns, och har länge funnits, traditioner av att utnyttja skogens ätliga resurser och det är därför intressant att studera huruvida traditionen bevaras och förändras i en svensk kontext. Man vet relativt lite om vilken roll skogens ätliga resurser spelar för olika grupper i välfärdsländer idag (Stryamets et al., 2011). Detta är en kunskapslucka och det är därför intressant att undersöka en specifik grupp, vars vanor och värderingar sedan kan jämföras med andra grupper i samhället. Även i välfärdsländer, där befolkningen tidigare varit beroende av skogens vilda resurser, fortsätter dessa ofta att tillgodose materiella och förmodligen framförallt sociala och kulturella behov för hushållen (Kardell, 1981). Många värden kan alltså fortfarande kopplas till aktiviteten att plocka svamp och bär. Liljelund (2005) menar att vår relation till växterna har satt spår i vår kulturella identitet, och att detta kommer ha betydelse även i framtiden, trots samhällets snabba förändringar och teknikfokus. Detta påstående stärks av aktuell forskning kring friluftsliv i Sverige, där nära 90 % menar att utomhusvistelse gör deras vardag mer meningsfull (Fredman et al., 2008). Rapporten visar även att olika former av vistelse i skog är en av de vanligaste friluftsaktiviteterna och att man troligtvis kommer ägna sig lika mycket eller mer åt detta i framtiden. Liljelund (2005) framhåller vikten av att se nyttjandet av biologisk mångfald som en integrerad kulturell, ekonomisk och samhällsvetenskapligt viktig fråga. Detta för att bättre kunna se komplexiteten och fatta mer hållbara politiska beslut vad gäller till exempel samhällsplanering och skogsutveckling. 1

Ida Edelman

Inom skogspolitiken funderar man numer ofta i banorna att icke-träbaserade skogsprodukter liksom immateriella värden med skogen kan vara incitament för att bevara skog istället för att avverka den (Tunón, 2003 a). Det är därför viktigt att kartlägga och skapa förståelse för människors värderingar kring samt användande av skogens resurser och produkter.

I en finsk studie (Kangas & Markkanen, 2001) har man undersökt plockningsvanor hos invånare och kommer bland annat fram till att svamp- och bärplockning ofta är betydelsefullt som rekreationsaktivitet, även för stadsmänniskan i ett välfärdsland. Andra studier (se bl.a. Cocks et al., 2011; Sills et al., 2011) har lyft fram den sociala och kulturella betydelsen som kan associeras med skogens produkter i form av förhöjd livskvalitet för människor. I Sverige plockar vi idag mindre bär men mer svamp än på 70-talet (Lindhagen & Bladh, 2013) vilket kan ses som en markör för olika tidsperioder och därmed de varierande värden som skogens produkter skänker. Stryamets et.al. (2011) visar att användningen av svamp och bär inte utgör en särskilt betydelsefull del av försörjningen i Sverige idag, jämfört med Ukraina där det är en viktig resurs för många. Ryd (2009) menar att vi idag ser en snabb kunskapserosion för den ”folkliga naturvetenskapen”. Författaren anser att det finns så mycket annat som distraherar dagens människor att traditionella sysslor och kunskaper knutna till dessa, försvinner från en generation till nästa. Utnyttjandet av skogens ätliga resurser kan ses som en traditionell kunskap och det är därför intressant att undersöka om kunskapen och vanan att plocka svamp och bär förs vidare mellan generationer idag.

Syfte och frågeställningar Geografi är vetenskapen som studerar relationen mellan naturliga system, geografiska platser, samhälle, kulturella aktiviteter och det ömsesidiga beroendet mellan alla dessa (Christophersson, 2006). Med andra ord olika former av interaktion mellan människan och landskapet hon omges av. Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring en sådan typ av interaktion genom att titta på hur en specifik grupp i dagens urbana samhälle använder sig av skogens ätliga resurser. Gruppen kan i kommande forskning jämföras med andra grupper i Sverige eller internationellt. Insamlandet av svamp och bär är en fritidsaktivitet för många och ett ytterligare syfte med studien är därför att få bättre förståelse för kunskapen, kulturen och traditionen kopplad till aktiviteten. Dessa frågor är inte bara viktiga att studera ur ett akademiskt perspektiv, utan bidrar även med kunskap inom andra fält såsom samhällsplanering, utbildning, skogsutveckling, turism och folkhälsa. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Vilken roll spelar svamp- och bärplockning för gruppen PPBS? 2. Hur har vanorna förändrats över tid och rum? 3. Förs kunskapen och traditionen vidare över generationer?

2

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Projektets upplägg För att utforska frågeställningarna ovan formulerades tre huvudteman samt ett antal frågor till varje tema. Det första temat är en kartläggning medan de två följande handlar mer om individers värderingar. Frågorna har undersökts genom enkäter och intervjuer (se bilaga B och C). Tema 1: Vad som plockas, hur mycket och varför a) Vilka människor i gruppen plockar svamp och bär och hur ofta? b) Vilka faktorer påverkar om man plockar eller inte? Till exempel kön, utbildning, ålder, bakgrund, boendeform, transportmöjligheter etc. c) Vilka arter plockas, hur mycket, i vilka områden och vad görs med skörden?

Tema 2: Kulturell betydelse och tradition a) Vilka orsaker finns till att plocka svamp och bär? Till exempel rekreation, ekonomiska skäl, hälsoeffekter, tradition. b) Har det skett eller tror man det kommer att ske någon förändring över tid vad gäller de egna svamp- och bärplockningsvanorna? c) Vilka skillnader och likheter uppfattar gruppen mellan svenska och polska svampoch bärplockningsmöjligheter och vanor? d) Är svamp- och bärplockning en viktig del av gruppens kulturella identitet? e) Anser man att svamp- och bärplockning är en tradition?

Tema 3: Kunskapsöverföring a) Hur har individernas kunskaper förvärvats? b) Uppfattas kunskapen som någonting viktigt? c) Förmedlas kunskapen och traditionen vidare till nästa generation och i så fall hur?

Metod Metodval och datainsamling Inom de vetenskapliga disciplinerna som studerar olika fenomen i samhället finns det två övergripande vetenskapsfilosofika traditioner: positivismen och hermeneutiken (Hartman, 1998). Denna studie karaktäriseras av den hermeneutiska traditionen, då målet inte är att finna en objektiv sanning, utan att undersöka och skapa djupare förståelse för människors uppfattning kring ett visst fenomen. Att många subjektiva faktorer spelar in i tolkningsprocessen och påverkar resultat och slutsatser betonas inom den hermeneutiska läran (a.a.). Författaren är medveten om att hennes förförståelse och egen bakgrund, bland annat som själv tillhörande den aktuella studiegruppen PPBS, inverkar på studiens utformning samt tolkning av insamlat data. Ett hermeneutiskt perspektiv är därtill mest ändamålsenligt för en kvalitativ studie.

Det kvalitativa arbetssättet utmärks av beskrivande undersökning, där forskaren försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin tillvaro (Lundahl & Skärvad, 1999). Det är främst kvalitativa metoder som används i denna studie, men till viss del även kvantitativa. 3

Ida Edelman

Primärdata samlades in genom ett tredelat dataset; enkätundersökning, sex stycken semistrukturerade djupintervjuer samt en referensgrupp om tre personer boendes i Warszawa. Resultatet av insamlade data i en kvalitativ undersökning kan inte generaliseras rent statistiskt, istället används analytisk generalisering (a.a.). För att besvara de kartläggande frågorna, till exempel hur ofta och hur mycket svamp och bär respondenterna plockar användes kvantitativ metod. De kvantifierbara resultaten sammanfattades och redovisas i statistisk form, mer om detta under enkätbeskrivningen.

Det traditionella sättet att genomföra en kvalitativ undersökning kallas ofta för analytisk induktion och ett modernare alternativ är interaktiv induktion (Hartman, 1998). Här är forskningsprocessen inte linjär utan karakteriseras av att man gör en preliminär undersökning, ser vad som är intressant, förändrar frågeställningen och sedan undersöker på nytt. Detta anses vara ett smidigare arbetssätt, då man inte samlar på sig lika stora datamängder som vid analytisk induktion (a.a.), och har tillämpats i denna studie. Ämnesvalet inspirerades av en större påbörjad studie (Dahlberg, 2012), så viss förförståelse fanns. Därefter genomfördes en pilotstudie med 10 personer ur gruppen PPBS för att ta reda på vilka aspekter som verkade vara de mest intressanta att undersöka. Detta ledde till en revidering av frågeställningarna. Några frågor förändrades även senare under forskningsprocessen. Data från pilotstudien används även till viss del i resultat, t.ex. Tema 2, fråga C, men är inte inräknade i de 114 enkätsvaren.

För att styra bort undersökningen ifrån allt för mycket subjektivitet, som alltid är en riskfaktor, kan man använda sig av ett regelsystem, till exempel metoden Grundad teori (Hartman, 1998). Grundad teori är en vanlig arbetsmetod inom kvalitativ forskning och en grundläggande tanke är att teorier ska genereras med utgångspunkt från empiriska observationer (Lundahl & Skärvad, 1999). Rent praktiskt kategoriseras insamlat data, återkommande begrepp kodas och kan successivt kokas ned till en mer samlad bild. Genom denna systematisering kan forskaren till viss del kvantifiera sitt kvalitativa material och ha mer än ”en känsla” av vad som framkommit under till exempel en intervju. Grundad teori har till viss del användas i studien, mer om detta under beskrivningen av enkätundersökningen och intervjuerna.

Urval När det inte finns möjlighet att undersöka alla som ingår i en större grupp, populationen, så måste ett urval göras, ett stickprov, utifrån en urvalsram (Eliasson, 2010). Populationen i detta fall är alla personer med polsk bakgrund boende i Stockholmsområdet. En urvalsram innebär en fullständig förteckning över populationen (Eliasson, 2010), vilket i detta fall inte gått att få tag på. Försök har gjorts via Statistiska centralbyrån, Migrationsverket samt Polska Konsulatet i Stockholm, men ingen sådan förteckning existerar. Eftersom en ideal urvalsram inte var möjlig att uppnå, har andra vägar används för att hitta lämpliga informanter och göra ett urval bland dessa. I denna studie utgörs urvalsramen således främst av en privatpersons insamlade kontaktlista, men även det sociala forumet Facebook (facebook.com, 2013-01-21). Genom dessa kanaler har sedan ett så kallat ”snöbollsurval” används för att ytterligare sprida enkäten och skapa en bredare urvalsram. Denna metod innebär att individer som tillhör en viss grupp och deltar i undersökningen sedan hjälper till att förmedla kontakter till andra i gruppen (Eliasson, 2010). Snöbollsurval användes då enkätrespondenterna från kontaktlistan ombads att vidarebefordra länken till enkäten till sina eventuella barn och barnbarn över 20 år. 4

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Stickprovet skapades genom ett delvis slumpmässigt och delvis målinriktat urval. 50 kvinnor och 50 män från den privata kontaktlistan mailades med en förfrågan om de kunde besvara en enkät. Kontaktlistan består av totalt ca 600 personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS). Denna lista har skapats under många år, och fylls ständigt på med nya kontakter. Personen som startade och administrerar listan använder denna för att sprida nyheter och information om aktiviteter som kan intressera personer med polsk bakgrund boende i Stockholm. Administratören av listan är en man i 60årsåldern och en övervägande del av nätverket är således i ungefär samma ålder, mellan 50-70 år. Andra åldersgrupper finns dock också i viss mån representerade, liksom olika underkategorier av gruppen PPBS; personer som kommit till Sverige vid olika tidpunkt, av olika politiska skäl etc. För att bidra till en något större spridning på respondenternas åldrar valde studieförfattaren att även skicka ut enkäten till 8 privata kontakter, 4 män och 4 kvinnor, via Facebook (facebook.com, 2013-01-21). Här kontaktades endast andra generationens PPBS i åldern 20-30 år, vilket innebär att det var ett målinriktat urval. Hur de som besvarade enkäten hade fått tag på den kan inte redogöras för, då respondenterna kunde välja att vara anonyma. De som besvarat kan alltså ha fått enkäten i första hand (från mig) eller andra hand (från en vän eller släkting) genom snöbollsurvalet. Det viktigaste var i vilket fall att få in tillräckligt många svar, målet var cirka 100 besvarade enkäter och att uppnå en någorlunda bredd på kön och ålder. Dessa kriterier uppnåddes.

Enkätundersökning En digital internetbaserad enkätundersökning (se bilaga B) skapades via Google Docs survey (docs.google.com, 2013-01-05). En länk till enkäten skickades ut till respondenterna via mail tillsammans med ett informationsbrev om studien och studieförfattaren (se bilaga A). Enkäten tog ca 10-20 minuter att fylla i och behövde inte sparas ned på datorn, utan besvarades och skickades in direkt via internet. Respondenterna fick 4 veckor på sig att besvara enkäten, efter det stängdes svarsmöjligheten. Då hade 117 personer besvarat enkäten och studieförfattaren var nöjd med detta antal svar. Ingen påminnelse behövde skickas ut då målet på cirka 100 respondenter hade uppnåtts redan efter de två första veckorna av svarstiden. Tre av enkätsvaren var av olika tekniska skäl inte användbara (t.ex. att någon påbörjat besvara en enkät och sedan avbrutit) och plockades därför bort. Totalt blev det därmed 114 svar som analyserades.

Enkäten bestod av 26 frågor varv 18 stycken var flervalsfrågor, 6 stycken frågor med öppna svarsalternativ samt 2 stycken var värderingsfrågor där en skala på 1-5 användes. För att skapa så tydliga frågor som möjligt och undvika misstolkningar studerades andra enkätundersökningar samt att författaren använde sig av en testgrupp beståendes av 10 personer innan den färdiga enkäten sammanställdes. De första frågorna i enkäten bestod av ett antal bakgrundsvariabler (såsom kön, ålder, utbildning etc.) som förmodades vara viktiga för att bidra till tolkning av övriga frågor. Alla variabler korrelerades inte med varandra, detta för att i någon mån begränsa studien. Bakgrundsvariabler liksom svarsfrekvensen för enkäten redovisas i Resultat och diskuteras i Metodkritiken.

Innan enkätrespondenterna påbörjade besvara frågorna uppmanades de i en kortfattad introduktion bland annat att svara noggrant, endast räkna med vilda produkter (inte odlade) samt att tänka tillbaka på ett relativt bra svamp- eller bärår, då tillgången kan variera mycket under olika säsonger. Respondenterna fick välja om de ville vara anonyma eller ange sitt namn. Ingen ersättning utgick till respondenterna. 5

Ida Edelman

Inklusionskriterier: - PPBS som fanns med på ovan beskrivna mailinglista vid urvalstillfället (december 2012) eller känner någon som vidarebefordrade länken till enkäten. - PPBS i andra generationen som fick enkäten direkt via mailinglistan, genom sina föräldrar eller via Facebook. Svaren från enkäten samlades i ett Google Docs (docs.google.com, 2013-01-05) dokument på nätet och exporterades sedan till Excel för att analysera resultaten och skapa diagram. De kvantifierbara flervalsfrågorna relaterades till varandra genom korstabeller för möjligheten att upptäcka intressanta mönster. Till exempel undersöktes om kön eller familjetraditioner är kopplat till plockningsfrekvens och vanor idag. De öppna frågorna (nr. 13, 15, 22, 24, 26) analyserades genom att liknande svar kategoriserades och begrepp som återkom vid flertalet tillfällen räknades samman.

På enkätfrågan om var respondenten vanligtvis plockar svamp och bär (nr 15) angavs en rad olika platser, främst i Stockholmsområdet men även i andra delar av Sverige. Vissa områden nämndes upprepade gånger och av dessa skapades, via GIS-programmet Arc View, en karta över vanliga områden för svamp-och bärplockning i Stockholms omnejd. Detta för att betona det rumsliga perspektivet och även koppla till den fysiska tillgängligheten till skogsområden i en urban miljö. Denna typ av kartläggningar över människors eller gruppers kunskap om sin natur har kallats participatory mapping eller etnoekologisk kartering (Tunón & Westman, 2009).

Intervjuer Bland enkätrespondenterna gjordes ett delvis slumpmässigt, men även målinriktat, urval av sex personer. Det målinriktade urvalet gjordes för att olika kön och åldrar skulle representeras i studien. En man och en kvinna från de tre åldergrupperna söktes; 20-39 år, 40-64 år samt 65 år och över. Efter dessa kriterier valdes personer slumpmässigt ut och kontaktades via mail eller telefon. De tillfrågades om de kunde ställa upp på en intervju vid ett fysiskt möte under ca 1 timme. Några avböjde men till sist var det totalt sex personer som hade tid och möjlighet att träffas. Intervjuerna genomfördes på olika platser i Stockholm såsom caféer och bibliotek utifrån en på förhand skapad intervjumall (se bilaga C). De flesta frågor var gemensamma för alla respondenter, men några riktades specifikt till den äldre respektive yngre generationen. Under intervjun följdes mallen i stora drag, men ofta uppstod ett samtal där respondenterna berättade fritt om sina vanor, erfarenheter och personliga anekdoter.

Under intervjuerna fördes noggranna skriftliga anteckningar som sedan renskrevs medan minnet av intervjun var färskt. Studieförfattaren föredrar denna metod framför inspelning och transkribering för att man lyssnar mer aktivt och bearbetar vad som sägs i stunden. Oklarheter kan då upptäckas snabbare liksom nya infallsvinklar. Samtidigt skapas en mer avslappnad miljö när samtalet inte spelas in och även risken för tekniska problem, som dålig ljudkvalité, utesluts. Vare sig man väljer inspelning eller pappersanteckningar så genereras en stor mängd text som kan bli svår att överblicka och analysera. För att skapa struktur kategoriserades materialet, exempelvis markerades alla ord som hade med barndomsminnen att göra. Metoden, som beskrevs ovan i stycket om grundad teori, kan utföras på olika sätt. Nuförtiden görs detta ofta med hjälp av olika dataprogram och i denna studie användes Nvivo (alfasoft.com, 2013-03-01). Programmet utför digitalt vad man manuellt kan göra med överstrykningspennor i olika färger, post-it lappar och sortering av papper. 6

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Med hjälp av programmet markerades utvalda stycken och samlades ihop till olika kategorier, såsom sociala och materiella faktorer till plockningsvanor. Materialet blev på så vis lättare att hantera och jämföra med enkätsvaren.

För att bredda perspektivet ytterligare och få en uppfattning om personer som väljer att plocka svamp och bär i en urban miljö i Polen idag, tillfrågades en mindre referensgrupp på tre personer. Respondenterna i gruppen består av två kvinnor och en man som alla är i 60-års ålder och bor i Warszawa. De brukar plocka en del svamp och bär i närliggande skogar, då främst för eget bruk. De tre respondenterna åker även årligen till Sverige och plockar stora mängder lingon i Norrland och denna skörd säljs främst vidare till företag. Respondenterna är vänner till studieförfattarens familj. Frågorna ställdes på polska (se Resultatdelen) och skickades via mail.

Metod- och källkritik

En risk med urvalsramen, alltså den privata kontaktlistan, är att de tillfrågade har en koppling till varandra, gemensamma bekanta och kanske liknande intressen. Detta gör i så fall respondenterna till en relativt homogen grupp och därmed inte representativa för den totala populationen, det vill säga alla personer med polsk bakgrund boende i Stockholm. Författaren bedömer ändå att gruppen representerar en för undersökningen tillräcklig bredd. Snittåldern på respondenterna riskerar även, som nämnts ovan, vara högre än den egentliga snittåldern för populationen p.g.a. av listadministratörens egen ålder. Detta har tagits i beaktan i analysen där ålder har relaterats till antal svarande inom varje ålderskategori. Då respondenterna kunde välja att vara anonyma går det inte att säga hur många från det ursprungliga urvalet (108 personer) som besvarade enkäten. Större kontroll hade kunnat åstadkommas om alla ombads uppge namn. Det spelar dock ingen större roll för undersökningen hur man fått enkäten, det viktigaste var antalet och en viss bredd på respondenterna.

Enkätundersökningen gjordes internetbaserad för att uppnå en effektiv spridning av enkäten, underlätta besvarandet för respondenterna och på så sätt öka svarsfrekvensen. Risken är att alla inte har tillgång till internet eller upplever de svårt att handskas med dagens teknik. Bedömningen gjordes att de flesta idag ändå har tillgång till en dator och internet och programmet som användes (docs.google.com, 2013-01-05) är enkelt och användarvänligt. Resultaten av enkätundersökningen är inte statistiskt säkerställda. Om sambanden mellan olika variabler är statistiskt säkerhetsställt skulle kunnat undersökas via ett oberoendetest i ett statistikprogram såsom SPSS eller Mintab. Detta ansågs emellertid inte nödvändigt för denna studie.

Att fler kvinnor än män och fler äldre än yngre svarade på enkäten kan tolkas på olika sätt. En orsak kan vara, som Kangas & Markkanen (2001) skriver, att personer som är intresserade av ett visst ämne och involverade i aktiviteten, tenderar att oftare och tidigare besvara enkäter än personer som är mindre intresserade av ämnet. Så högre svarsfrekvens bland svamp- och bärplockande personer kan vara en möjlig orsak. Det faktum att vissa grupper är underrepresenterade i enkätundersökningar är ett vanligt problem (Lindhagen & Bladh 2013) och gör det svårare att generalisera utifrån svaren. En viss skevhet i svaren beroende på detta bortfall måste alltså tas i beaktan. Å andra sidan bor det fler polska kvinnor än män i Sverige (se statistik i Bakgrund) vilket till viss del kan rättfärdiga att färre män än kvinnor svarade. Som alltid när det gäller urvalsundersökningar ska resultaten ses som en ungefärlig bild för den populationen (a.a.). 7

Ida Edelman

Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm tillhör, som nämndes i avsnittet Metod, olika undergrupper inom den totala populationen (ankomstår till Sverige etc.). Om dessa faktorer spelar någon roll i plockningsvanor har inte undersökts närmare, detta för att studien måste begränsas på olika sätt. Av de bakgrundsvariabler som efterfrågades var inte alla möjliga att analysera. Frågan om respondenten var uppvuxen i en mindre eller större stad har inte tagits i beaktan i resultatdiskussionen då det visade sig svårt att jämföra vad som räknas som stor respektive liten stad i Sverige och Polen. Frågan om akademisk bakgrund är också förknippad med en viss osäkerhet. En majoritet av enkätrespondenterna uppgav att de har högskoleutbildning och det är svårt att avgöra om detta mönster är representativt för den totala populationen eller bara för personerna i mailinglistan. Denna bakgrundsvariabel har också uteslutits från diskussionen. Om studien skulle göras igen så hade den om möjligt genomförts under svamp- och bärsäsong. Då är aktiviteten och upplevelsen som mest aktuell och färsk i minnet. Undersökningen genomfördes under vintern, kanske hade resultaten varit något annorlunda under säsong. Men det är svårt att spekulera i och tidpunkten bedömdes inte vara en avgörande faktor för att få fram adekvata resultat. En annan förändring som definitivt hade gjorts om studien skulle göras om är att hålla nere mängden data så att det matchar omfånget på studien. Antalet frågor i enkäten liksom i intervjuerna skulle kunnat vara färre för att få ett mer hanterbart material.

Frågor kan alltid uppfattas på olika sätt och det är svårt att förutse alla alternativa tolkningsmöjligheter. Till exempel insåg författaren att ”avstånd till närmaste skog där man kan plocka svamp eller bär” (fråga 16, bilaga B) kan tolkas på olika sätt. Vissa respondenter avser kanske bara stora skogsområden långt utanför staden, medan andra räknar med de stadsnära och mindre skogarna. Svaren har ändå bearbetats utifrån de avstånd som angavs. Frågan om vilka arter man plockar (nr 13) var en öppen fråga. Fördelen är att deltagarna inte styrs in på specifika svarsalternativ, men nackdelen är att det skapades ett litet bortfall. Bland annat eftersom vissa undersökningsdeltagare inte visste vad alla arter heter på svenska samt att en del respondenter skrev svar som ”plockar det mesta”. De arter som skrevs på polska har i största möjliga mån översatts och felmarginalen bedöms totalt sätt inte påverka resultatet i någon större utsträckning.

Studieförfattarens bakgrund kan både ses som en kritisk punkt och samtidigt en tillgång i studien. Då studieförfattaren själv tillhör gruppen PPBS innebär detta en viss förförståelse, ingång till ämnet samt kunskaper i respondenternas modersmål polska. Samtidigt utgör detta en risk att inte kunna förhålla sig sakligt och objektivt till respondenterna och deras utsagor. Genom en medvetenhet om detta förhållande har författaren försökt vara neutral och bedömer att det snarare varit en tillgång än ett hinder för studien.

Bakgrund och tidigare forskning Det finns olika ingångspunkter för att belysa människans förhållande till naturen och användande av naturresurser. Ett mer naturvetenskapligt perspektiv på svamp- och bärplockning skulle kunna fokusera på biologisk mångfald, en fördjupning i specifika arter som plockas i skogen eller hur människans aktivitet i skogen påverkar miljön. Med ingång från humaniora eller samhällsvetenskap kan till exempel frågor kring den kulturella betydelsen av friluftsliv, användningen av skogsresurser historiskt sett eller sociala värden med naturen belysas. 8

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Alla aspekter kan naturligtvis inte tas upp i en studie, men eftersom geografi är ett tvärvetenskapligt ämne kommer svamp- och bärplockningen angripas utifrån både ett natur- liksom kulturgeografiskt perspektiv.

Att studera landskapet är en av de längsta traditionerna inom geografi (Nash, 2003). Skogen är en central del av landskapet i Sverige. Den täcker över hälften av markytan och Sverige är ett av världens skogsrikaste länder om man ser till förhållandet mellan skog och folkmängd (Skogsstyrelsen.se, 2013-02-20). Andelen skog har genom ett effektivt skogsbruk ökat de senaste hundra åren och utgör en viktig ekonomisk resurs (Lindhagen & Hörnsten, 2000). Samtidigt har andelen orörd naturskog minskat drastiskt och olika sätt att skydda den ursprungliga skogen har utvecklats (WWF.se, 2013-02-20). Att skydda dessa områden är viktigt av olika anledningar, bland annat för att behålla en artrikedom och främja friluftsliv. Hörnsten (2001) menar att intresset för den vilda skogen, där ingen avverkning sker, har ökat bland människor idag. Många föredrar denna miljö för rekreation och friluftsliv, framför så kallade ”pelarsalar”. Människors upplevelse, och även tillgången på svamp och bär, skiljer sig alltså mellan olika skogstyper.

I Sverige har skogen och dess materiella produkter, liksom immateriella värden, skattats på olika sätt i olika tider. Förr var skogen mycket mer mångbrukad och användes bland annat som kost-, betes- och virkesresurs. Sedan har den under lång tid framförallt setts som virkesproduktionsyta för att numer även värderas som rekreationsmark (Ekeland, 2005). ”Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas, i enlighet med miljömålet som riksdagen beslutade om 1993.” skriver Skogsstyrelsen på sin hemsida (skogsstyrelsen.se, 2013-02-20). En svårighet är dock att ställa ekonomiska värden som virke, mot värden som inte går att räkna i kronor och ören, som kulturmiljö. Så frågan är hur mycket som stannar vid att vara politiska uttalanden respektive vad som verkligen implementeras i praktiken. Internationellt sett har synen på skog också till viss del förändrats mot en mer mångfacetterad bild, och forskning har under senare tid gjorts på skogens immateriella och materiella värden, andra än virke (Cocks et al., 2011). Dessa brukar internationellt kallas non-timber forest products (NTFP, se definition under centrala begrepp). Forskning kring de specifika NTFP svamp och bär har utförts inom flera olika discipliner, bland annat skogsbruk (Kangas & Markkanen, 2001; Stryamets et al. 2011), historia (Sténs & Sandström, 2012), ekonomi (Cocks et al, 2011) och etnobiologi (Tunón, 2003 a.; Sills et a.l, 2011), för att nämna några exempel. Utnyttjandet av skog är en stor och kontroversiell fråga som inte kommer utredas i detalj inom ramarna för denna studie. Kunskapen om hur människor använder sig av skogens resurser är dock viktig för att kunna fatta goda beslut om hur skogen bör hanteras. Detta betonas i rapporten "Skogens alternativa nyttjandeformer" (Boman et al., 2001) där man argumenterar för att inte bara virkesproduktion utan även andra nyttjandeformer, som rekreation, är av stor betydelse för samhället. Dessa alternativa nyttjandeformer har på senare tid fått större utrymme i samhällsdebatten (a.a.) och mer kunskap kring olika gruppers utnyttjande av dessa behövs.

Kangas & Markkanen (2001) undersöker bärplockningsvanor i olika delar av Finland som de bland annat relaterar till ruralt och urbant boende samt till olika åldersgrupper. 9

Ida Edelman

Författarna utreder vilka faktorer som påverkar om man plockar eller inte och delar in dessa i två breda kategorier; socioekonomiska faktorer (utbildning, privatekonomi, umgängeskrets) och resursvariabler (närhet, sommarstuga, bil etc.). Dessa är enligt författarna avgörande för beslutsprocessens två delar; att först bestämma om man ska plocka eller inte och sedan i hur stor utsträckning plockningen ska ske. Man kom bland annat fram till att var man befinner sig i livscykeln är avgörande för om och hur mycket man plockar. Även tillgång till sommarstuga var en faktor som påverkade plockningsvanorna.

Forskning har gjorts på friluftsliv och rekreation i skogen, där svamp- och bärplockning är en del av friluftslivet (friluftsforskning.se, 2012-12-11). Rapporterna i forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring (a.a.) vill främst skapa en överblick och förståelse för användningen av olika naturmiljöer. Rapporterna visar bland annat att grönområden i tätorter är av stor vikt för invånarna, val av bostad påverkas ofta av möjligheterna till friluftsliv samt att brist på tid är ett viktigt hinder i utövandet av utomhusaktiviterer (Fredman et al., 2008). Lindhagen & Hörnsten (2000) menar att den svenska kulturen traditionellt sett är nära förbunden med natur, friluftsliv och bärplockande, men att den snabba förändringen i samhället under 1900-talet troligtvis har påverkat den svenska allmänhetens relation till naturen. Kanske har vi distanserat oss mer och mer från naturen? Samtidigt finns forskning som visar på att urbana invånare inte bara använder sig av NTFP från lantliga miljöer, utan även från grönområden i städer (Murray & Simcox, 2003; SCB, 1999). Då mer än 80 % av invånarna i Sverige bor i tätorter är den tätortsnära naturen viktig för friluftslivet (Fredman et al., 2013). Friluftsliv och utepedagogik har länge setts som ett viktigt redskap för att skapa kunskap och engagemang för natur och miljö (Backman 2011; Beery, 2011, Sandell & Öhman, 2013). Det är därför viktigt att veta mer om hur vanor och kunskap kring friluftsliv vidareförmedlas i hemmen. Inom friluftsforskningen finns ett fält som riktat in sig på kopplingen mellan natur, friluftsliv och kulturell mångfald. Man menar här att det mångkulturella samhället bör avspeglas i naturvården för att skapa bättre förutsättningar för integration (Johansson, 2006). Olika invandrargrupper har olika möjligheter att utnyttja naturen i Sverige, men just gruppen PPBS har kanske bra förutsättningar för att vistas i naturen och utnyttja dess resurser. Skogen och arterna som växer är ganska lika i Sverige och Polen och många har med sig traditionen hemifrån att vara i naturen. I Sverige bor det idag ca 70 000 invandrare från Polen, varav ca 40 000 kvinnor och ca 30 000 män (SCB.se, 2013-02-14). I siffrorna ingår inte andragenerationsinvandrare, vilket betyder att antalet personer med polska som modersmål och med anknytning till polsk kultur är betydligt större. Invandringen har skett under olika tider och av olika anledningar. Idag utgör invandrare från Polen den sjätte största invandrargruppen i Sverige, efter invandrare från de nordiska länderna, Tyskland och forna Jugoslavien (Immigrantinstitutet, 2013-04-03).

Polen, liksom flera andra länder i Östeuropa, har en lång tradition av att plocka och äta svamp (Mowiz, 1997). I Sverige fanns däremot länge en skepsis mot svamp som föda, den avfärdades som inte särskilt god eller näringsrik och ofta giftig (Dahlberg & Tunón, 2005). 10

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Det var först i slutet av 1800-talet som svamp, efter inspiration från Frankrike, började ätas av borgarklassen. Under 1800-talet propagerades det för svamp som en lösning för svältande folk, men det var först i mitten av 1900-talet som gemene man fick smak för svamp (a.a.). Andra råvaror ur naturens skafferi, såsom bär, rötter, lavar, nässlor mm har länge varit av stor betydelse i Sverige, även om insamlade arter och användningen av dem skiljt sig åt genom tiderna (Fjellström, 2005). Kunskapen kring att samla in, förvara och förädla ätbara resurser kan ses som exempel på ett kulturarv som enligt Fjellström (2005) kanske aktualiseras igen idag. Författaren tycker sig se en trend och ökad efterfrågan på mer ”naturlig” mat och småskalig livsmedelsproduktion.

För att ytterligare utforska på vilket sätt svamp- och bärplockning är en del av kulturen historiskt och idag, samt över nationsgränser, görs två vitt skilda nedslag i det polska respektive det svenska samhället. Ett polskt nationalromantiskt epos får utgöra den historiska och polska referensen och ett radioprogram samt mobilapplikationen Instagram (Instagram.com, 2013-01-21) får illustrera samtidens kultur i Sverige. Eventuellt hade ett svenskt litterärt verk kunnat användas i jämförelsen, men valet gjordes för att spegla olika typer av kulturella yttringar som skildrar fenomenet att plocka svamp och bär. Till följd av att många respondenter plockar mer svamp än bär, ligger fokus i följande stycken mer på svampplockning.

Eposet ”Pan Tadeusz” skrevs i slutet av 1700-talet och författaren Mickiewicz var då förvisad från det ockuperade Polen och levde och verkade i Frankrike. Han beskriver poetiskt i flera band det land han älskar och saknar. I berättelsen återkommer de centrala traditionerna; jakt och svampplockning. Utförliga beskrivningar ges av hur människor tar på svampplockningskläder, hattar och korgar för att ge sig ut med familj och grannar. Vackra landskap skildras liksom olika svamparter, främst soppar och riskor, och olika maträtter som tillagas på svampen. Författaren berättar även om tävlingar som genomförs där målet är att hitta den vackraste och största svampen. Troligtvis blir minnet av traditioner extra starka när man tvingas lämna sitt hemland, vilket var fallet för Mickiewicz liksom för många av respondenterna i studien.

I Sverige finns idag många svampföreningar, kurser i svampplockning mm. Läran om svamp (mykologi) har enligt mykologen Michael Kirkorev (SR, 2011-11-01) på senare tid återigen börjat intressera fler. Han beskriver de olika perioderna för intresset av svampplockning i Sverige; från en väldigt populär aktivitet under 70-talets ”gröna våg”, till ett sjunkande intresse under 90-talets teknikfokuserade ”yuppie”-tid, till en möjlig nytändning idag. Kirkorev ser att man kan locka ut nya grupper att plocka svamp. Unga människor liksom ”tekniknördar” hittar ut i skogen, dels på grund av ett intresse för närproducerade råvaror men även av ny teknik. Till exempel mobilapplikationer, såsom ”Svampguiden”, där man kan markera ut sina svampställen med hjälp av telefonens GPS och även få hjälp att artbestämma sina fynd via en svampnyckel. På Sveriges Mykologiska Förening (svampar.se, 2012-12-10) arbetar man bland annat för skapa bättre kännedom om Sveriges svampar och ett samarbete mellan föreningar i olika delar av landet.

För att få en indikation av hur intresset för svamp- och bärplockning i Sverige ser ut idag kan olika aktuella hemsidor, forum och sociala media vara till hjälp. 11

Ida Edelman

Utgår man från tesen att en ”ny” trend att plocka svamp och bär syns idag, så kan stöd fås för detta efter en liten genomgång av nätplatser där unga människor socialiserar. Det finns en uppsjö av inlägg och bilder på människor i 20–30-års åldern som plockar, rensar och äter svamp och bär. På smarttelefons-applikationen Instagram (2013-01-21) hittas efter en enkel sökning ca 10 000 bilder på stolta plockare och deras fint arrangerade skörd av svamp och bär (Bild 1). På hemsidan Facebook (2013-01-21) skriver och kommenterar folk om sin och andras plockningsaktivitet och det finns en svampplockargrupp som ordnar svampträffar, hjälper folk att artbestämma svampar mm.

Bild 1: Rensning av svampskörd (Instagram, 2013-01-21)

I ett radioprogram om dagens svampplockning (SR, 2011-11-01) benämns storstadsbornas svampplockning som en sorts ”urbant snobberi” av en etnolog som intervjuas i skogen under ett plockningstillfälle. Han beskriver hur han själv brukar bjuda vänner på ovanliga svamparter som han plockat. Kanske ligger den gamla klasskillnaden kvar, där svampplockning var en borgerlig aktivitet? Enligt en nationell enkät som genomfördes i Sverige så plockar folk i större städer mer svamp medan folk i mindre städer och på landsbygden plockar mer bär (SCB, 1999). Olika förklaringar kan dock finnas till de urbana kontra rurala plockningsvanorna. Kanske handlar det om att förvaringsutrymmen, tillgång till matkällare och större frysutrymmen ofta är bättre på landet än i städer. En annan orsak kan vara att kunskapen som traderats mellan generationer på den svenska landsbygden troligtvis till större del handlat om bärplockning och förädlings- och förvaringsmetoder kopplat till det, snarare än kunskap om svamp.

Traditionell kunskap bör, enligt etnologen Tim Ingold (2003), betraktas som en färdighet snarare än en ren kognitiv kunskap. Ingold (a.a.) menar att traditionell kunskap sitter i hela kroppen snarare än bara i huvudet. Sådan förkroppsligad kunskap innefattar då även kulturella värderingar och gruppens syn på relationen mellan människan och naturen i ett större perspektiv. Kan svamp- och bärplockning klassas som en traditionell kunskap? Att bevara och lära sig förfädernas kunskaper och tekniker kan vara en del i processen för att förändra dagens allt mer industrialiserade mattillverkning. Kan vi återgå till dessa metoder och använda färre syntetiska konserveringsmedel? 12

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Även i mer globala frågor som rör miljö och hållbar utveckling värdesätts gamla tekniker och man ser kopplingar mellan traditionella kunskaper och ett hållbart resursutnyttjande (Tunón & Westman, 2009). De äldre metoderna anses i många fall varit både miljövänliga och ekologiskt hållbara. Det svåra med denna typ av kunskap är att urskilja den från ens sätt att vara och leva, menar Westman (2009). Den som besitter kunskapen betraktar den ofta inte som något särskilt utan bara en del av sig själv.

En aspekt på begreppet tradition tar Hobsbawn (2012) upp när han studerar människans historia utifrån så kallade ”invented traditions”, påhittade traditioner. Hobsbawn (a.a.) menar att vissa traditioner inte är så traditionella som vi tror, utan rent av skapade och sedan upprepade för att ge den legitimiteten som en genuin tradition har. Han exemplifierar med bland annat julsändningar och sportevenemang och reflekterar kring hur dessa skapar en kollektiv känsla av tradition och nationell identitet. Hobsbawn (a.a.) anser att det som gör de s.k. påhittade traditionerna så intressanta är den konstanta förändringen i det moderna samhället kontra önskan att strukturera vissa delar av det sociala livet kring någonting mer ”oföränderligt”.

De vanor som trots allt kan klassas som ”genuina” traditioner ska ändå inte ses som statiska, utan kan variera mycket över rum, tid och mellan sociala grupper. Rolf (1995) poängterar att med tiden kommer traditionens innehåll att förändras och anpassas till samtiden. Men han menar också att så länge traditionen fungerar och har för människorna hanterbara och begripliga mönster som hjälper dem, består den. Frågan är om traditionen att plocka svamp och bär uppfyller dessa krav och kommer att bestå och på vilket sätt den anpassats till samtiden? För att en tradition och kunskapen kopplad till denna ska vidareförmedlas är imitation en viktig beståndsdel (Rolf, 1995; Ingold, 2003), så det är troligtvis betydelsefullt om familjen regelbundet gjort utflykter till skogen i syfte att plocka svamp eller bär.

Centrala begrepp NTFP Om man sätter svamp- och bär i ett större sammanhang kan det benämnas som ”Nontimber forest products” (NTFP) tillsammans med andra resurser såsom blommor, bark, vilt mm (Shackelton et al., 2011). Begreppet översätts ibland till svenska och benämns då ”icke-träbaserade skogsprodukter” (WWF.se, 2013-02-20). NTFP är en relativt ny samlingsterm för vad som tidigare benämnts som bland annat skogens biprodukter, sekundära skogsprodukter eller vilda produkter (Shackelton et al., 2011). En av de mer kända definitionerna av NTFP är att det omfattar ”all biological materials other than timber which are extracted from forests for human use” (Shackelton et al., 2011, s.4). FN: s livsmedels-och jordbruksorganisation har en mer detaljerad definition: "Non-wood forest products consist of goods of biological origin other than wood, derived from forests, other wooded land and trees outside forests." (FAO, 2013-05-09) I stora drag handlar det om frukter, bär, svamp men även medicinalväxter, mossor, bark, grenar och begreppet kan även inkludera fisk och vilt. 13

Ida Edelman

Schackelton et al. (2011) diskuterar olika avgränsningar och tolkningar av begreppet och det som försvårar en sammanhållen definition är bland annat om både kommersiellt och icke-kommersiellt användande av NTFP ska inkluderas. Även vilka arter av flora och fauna som ska räknas in; till exempel bara vilda arter eller även odlade, bara produkter eller även ekosystemtjänster etc. I denna studie inkluderas i begreppet NTFP vilda svampar och bär, som används i icke-kommersiellt syfte.

Traditioner

Ordet tradition kommer från latinets tradi´tio som betyder ”överlämnande” och det definieras enligt Nationalencyklopedin som ”det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte” (ne.se, 2012-12-12). Begreppet kan enligt NE delas in i fem olika kategorier; 1) inre tradition, såsom synsätt, värderingar, tro och ideal, 2) yttre tradition, som ord, utsagor, texter, 3) beteendetradition, till exempel moral, sed, arbetsformer, 4) institutionell tradition, som gemenskapsstruktur och rangordning, 5) föremålstradition, som lokaler, kläder, redskap etc. (a.a.) Dessa olika traditionsformer överlappar varandra till stor del, men svamp- och bärplockning kommer i denna studie främst betraktas som en blandning mellan inre traditon och beteendetradition.

Det är dock inte självklart att kalla just den här aktiviteten för tradition. Enligt Rolf (1995) är en förutsättning för att klassas som tradition att det sker en kunskapsöverföring mellan generationer och att det finns en kulturell kontinuitet. Både materiellt och immateriellt stoff måste enligt författaren ha bibehållit sin kulturella innebörd för att räknas som traditionellt. Detta kan förstås som den betydelse som gruppen associerar med aktiviteten. Innehar svamp- och bärplockning den kulturella kontinuitet och innebörd som krävs för att klassas som tradition? I hur stor utsträckning överförs värderingar, kunskap och praktiker kring svamp- och bärplockning mellan generationerna idag?

Traditionell kunskap

Traditionell kunskap är, enligt Centrum för biologiskt mångfald, ”den folkliga erfarenhetsbaserade kunskap som förs vidare från generation till generation genom praktiskt brukande av naturen och de biologiska naturresurserna.” (naptek.se, 2013-03-13). En annan definition lyder “Knowledge about the natural milieu that is rooted in the accumulation of concrete, personal experience” (Bubela & Gold, 2012, s.4). Författarna specificerar vidare vad de anser klassas som traditionell kunskap. Bland annat betonas faktakunskap om naturen, arter, förädling av arter, och den historiska användningen av marken där individerna vistas, likväl som värderingar kring användandet av naturen. I Sverige kan detta exemplifieras med Samernas renskötsel och slöjd, kustbefolkningars kunskap om fiske och havet eller inlandsbefolkningens användande av skogen till jakt och insamling av olika resurser. I FN:s konvention om biologisk mångfald (regeringen.se, 2013-03-13) framhålls sådan kunskap som en nationell resurs för framtiden. Inom etnobiologisk forskning ligger fokus på människans traditionella kunskaper om hur man använder biologiska resurser för olika ändamål, och även människans föreställningar om naturen (Tunón, 2003 b). 14

Tradition, kultur och kunskapsöverföring -användningen och betydelsen av skogens ätliga resurser

Kultur Kultur är ett av de mångtydigaste orden i allmänt språkbruk, där den vanligaste innebörden syftar till intellektuell- eller estetisk verksamhet och dess produkter (Björklund & Hannerz, 1983). I denna studie är det ordets andra bemärkelse som är av intresse. Kultur kan då i en vid definition förklaras som ”mänsklig livsform” och innebär en grupps eller ett helt samhälles idéer och värderingar (a.a.). Mänskliga handlingar kan ses som kulturella uttryck som resulterar från dessa idéer och värderingar (Lindhagen & Hörnsten, 2000). I denna studie används begreppet för jämförelsen mellan två länders kulturer, hur kulturerna möts och förändras. Relationen till naturen och hur man hanterar naturresurser kan ses som en del av ett lands eller grupps kultur.

Identitet

Vi har många beståndsdelar som tillsammans utgör vår identitet. All information om en individ eller grupp kan i princip ses som del av deras identitet, men det varierar vilken del av informationen som individen eller kulturen väljer att lyfta fram som särskilt viktig för identiteten (Björklund & Hannerz, 1983). Till exempel födelseort, yrke, fritidssysslor etc. För att precisera begreppet talar man ofta om kulturell, etnisk eller nationell identitet (a.a.) och människor kan i olika grad välja att identifiera sig som del av en bestämd kultur, etnisk grupp eller nation. I denna studie används identitetsbegreppet för att undersöka hur människor i en viss grupp uppfattar sina vanor, beteenden och livsval.

Resultat Nedan redovisas de resultat som framkommit genom enkätundersökningen samt intervjuerna (se bilaga B och C). Varje intervjurespondent som citeras nämns vid förnamn i referenslistan. Först redovisas vilka som besvarade enkäten. Sedan klargörs några begrepp som används fortsättningsvis. Därefter presenteras resultaten, indelade i studiens tre övergripande teman. I diskussionsdelen analyseras resultaten närmare.

Enkätrespondenter

Enkäten besvarades av 114 personer, varav 74 kvinnor och 40 män, vilket motsvarar 65% kvinnor och 35 % män (fig.1). Åldersfördelningen var 45 % ”medelålders” (40-64 år), 37% ”pensionärer” (65 år